VÄrt syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumÀrkeskapital. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur starka EVM Àr relativt traditionella varumÀrken samt utreda om de generella dimensioner som konsumentbaserat varumÀrkeskapital anses bestÄ av Àr relevanta för tvÀttmedel i dagligvaruhandeln. Vi har anvÀnt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital utformad för traditionella varumÀrken och applicerat denna pÄ egna varumÀrken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkÀtundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jÀmfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumÀrken. VÄr undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumÀrke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumÀrkeskapital.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. DÄ en publik personlighet kan ha stort inflytande pÄ varumÀrkesimagen kan denna komma att försÀmras pÄ grund av denna hÀndelse. En försÀmrad varumÀrkesimage leder till ett lÀgre varumÀrkeskapital, vilket Àr negativt för varumÀrket. Syftet med studien Àr att undersöka vilka varumÀrkesassociationer som pÄverkar Apples varumÀrkesimage med fokus pÄ den publika personligheten. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkÀtundersökning för att pÄ sÄ sÀtt kunna sammanstÀlla och undersöka varumÀrkesassociationers pÄverkan pÄ varumÀrkeskapitalet.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

MÄnga faktorer spelar in och pÄverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik.Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ettbredare utbud och att varumÀrken pÄ livsmedel spelar större och större roll.VarumÀrket VÀrmlandschark Àr ett relativt nytt varumÀrke som kommer attanalyseras i denna uppsats. De tvÄ delfrÄgor som ligger till grund för analysenÀr; 1) Vilka dimensioner hos varumÀrket VÀrmlandschark pÄverkarkonsumentens vilja att vÀlja deras produkter framför en konkurrerandeprodukt?; 2) Hur fungerar VÀrmlandscharks produkter och marknadsföringsom kommunikatörer av varumÀrket till konsumenten, d.v.s. företagetsmarknadskommunikation? Syftet Àr att skapa en bÀttre förstÄelse för dedimensioner som bidrar till VÀrmlandscharks varumÀrkesvÀrde, samt attförsöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna.I litteraturgenomgÄngen beskrivs konsumentbaserat varumÀrkeskapital och deolika varumÀrkesdimensionerna; kÀnnedom, uppfattad kvalitet, associationer,lojalitet och unikhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Denna uppsats syftar till att öka förstÄelsen för vad konsumentbaserat varumÀrkeskapital innebÀr för försÀkringsbolag som erbjuder privat hemförsÀkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumÀrkeskapital, dels förstÄ vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. DÀrefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara pÄ en enkÀt som baserades pÄ litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kÀnnedom, attitydmÀssig lojalitet och unikhet kan sÀgas utgöra varumÀrkeskapital.

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilken typ av vĂ„ldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker anvĂ€nds i samband med vĂ„ldslekar samt hur pedagogerna stĂ€ller sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att vĂ„ldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och nĂ„got dĂ„ligt, utan att det finns en plats Ă€ven för dessa lekar i förskolan. Studien Ă€r kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att mĂ„nga olika slags vĂ„ldsamma lekar förekom pĂ„ förskolan, dessa har vi valt att kalla för brĂ„klekar, krigslekar, rollekar med vĂ„ldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med vĂ„ldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn pĂ„ dessa lekar, en var helt emot och de andra tvĂ„ tyckte att de kan fĂ„ förekomma men under kontrollerade former.

The concept of brand equity emerged inthe eightiesto justify the long term value of marketing investments. Brand equity signify the value that a brand adds to a product and is the result of the marketing of a brand. One of the most widely used strategies to enhance brand equity is to do a brand extension, which means that a firm uses an established brand to introduce a new product to the market. At worst, a failed brand extension can damage the brand equity, which Vinjamuri (2008) claims that the brand Axe is currently in danger of doing. This January Axe launched an extention including products for both men and women for the first time and Vinjamuri claims that this can disappoint AxeŽs former target group (men between 14 and 27 years old) (Newman, 2012). In this thesis AxeŽs brand equity among the extensions target group (men and women, age 14 to 27) in Sweden is studied to find out if the brand extension is likely to affect the brand equity in the target group.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.